⚖️ Kalkylator för fordonets viktfördelning

Ange hjulbasen (L), fordonets totalvikt (W) och avståndet från framaxeln till tyngdpunkten (d), så beräknar denna kalkylator last på fram- och bakaxel samt deras procentuella fördelning med den statiska hävstångsprincipen.

Hjulbas (L) (m)

Totalvikt (W) (kg)

CG-avstånd (d, från framaxeln) (m)

d är det horisontella avståndet från framaxeln till tyngdpunkten och måste vara mellan 0 och hjulbasen (L).

Resultat

Last på framaxeln

— kg

—%

Last på bakaxeln

— kg

—%

Relaterade verktyg

Kalkylator för kultryck på släpvagn

Kalkylator för bromssträcka

GUIDE

Las mer

Hävstångsprincipen (moment) och formlerna för axellast

När ett fordon står stilla kan lasten som varje axel bär beräknas med hjälp av momentjämvikt kring tyngdpunkten. Om summan av momenten kring någon av axlarna ska vara noll fås:

Last på framaxeln = W × (L − d) / L
Last på bakaxeln = W × d / L

där W är fordonets totalvikt, L är hjulbasen (avståndet mellan fram- och bakaxel) och d är det horisontella avståndet från framaxeln till tyngdpunkten. De två lasterna summerar alltid exakt till W, och genom att dividera varje last med W får du den procentuella fördelningen.

Räkneexempel

Ta ett fordon med hjulbas L = 3,0 m, totalvikt W = 2 000 kg och CG-avstånd d = 1,2 m:

Last på framaxeln = 2 000 × (3,0 − 1,2) / 3,0 = 2 000 × 1,8 / 3 = 1 200 kg (60%)
Last på bakaxeln = 2 000 × 1,2 / 3,0 = 800 kg (40%)

Ju närmare tyngdpunkten ligger framaxeln (mindre d), desto större blir lastandelen på framaxeln.

Noteringar: användning och begränsningar

Om du i stället väger varje axel separat på våg kan du räkna baklänges för att få CG-positionen: d = last på bakaxeln × L / W.

Vanliga personbilar med motorn fram tenderar att ligga ungefär kring en 60:40-fördelning framtyngd, medan sportbilar och högprestandabilar ofta konstrueras för att ligga nära 50:50 för balanserade kurvegenskaper.

Observera att denna kalkylator endast avser den statiska fördelningen. Vid verklig inbromsning eller acceleration förskjuts tyngdpunkten effektivt och lasten flyttas dynamiskt mot fram- eller bakaxeln (viktöverföring). Du bör också separat kontrollera att de beräknade axellasterna håller sig inom tillverkarens tillåtna axelgränser (GAWR, Gross Axle Weight Rating).

Vanliga fragor

Hur mäter jag egentligen CG-avståndet (d)?

Det mest exakta sättet är att placera varje axel på separata vågar (hjulvågar eller axelvågar) och mäta den verkliga lasten på fram- och bakaxeln. När du känner till last på bakaxeln kan du räkna fram CG-positionen med d = last på bakaxeln × L / W, vilket också är ett bra sätt att verifiera eller kalibrera indata i denna kalkylator.

Varför anses en 50:50-fördelning vara idealisk?

När lastfördelningen mellan fram- och bakaxel är lika tenderar däcken fram och bak att nå sitt greppgräns samtidigt i kurvtagning, vilket minskar tendensen till understyrning eller överstyrning och ger en mer balanserad väghållning. Därför konstrueras sportbilar och tävlingsbilar ofta från grunden - med motorn, batteriet och andra komponenter placerade - för att nå en fördelning nära 50:50. Vanliga personbilar ligger ofta närmare 60:40 på grund av packningskrav i kupén och strukturella begränsningar.

Påverkar en takbox eller takräcke fördelningen fram/bak?

Ja, men det som spelar roll är den horisontella positionen för dess tyngdpunkt, inte vikten i sig. En takbox som sitter längre fram bidrar mer till last på framaxeln; en som sitter längre bak bidrar mer till last på bakaxeln. Tänk också på att last på taket höjer fordonets totala tyngdpunkt, vilket separat försämrar vältstabiliteten - en faktor som ligger utanför denna fördelningsberäkning.

Kan jag använda denna kalkylator när jag bogserar en släpvagn?

Denna kalkylator täcker bara fordonets egen statiska axellastfördelning. När en släpvagn kopplas på läggs dess kultryck direkt på bakaxeln, så i det fallet bör du också använda en särskild kalkylator för släpvagnens kultryck tillsammans med denna.