1. UUID-versioner och varianter
En UUID (Universally Unique Identifier) är en 36 tecken lång hexadecimal sträng i formatet 8-4-4-4-12. Den första siffran i den tredje gruppen är versionen (v1 tid+MAC, v4 slumpmässig, v6 omordnad tid, v7 baserad på Unix-tid); de översta bitarna i den första siffran i den fjärde gruppen är varianten (vanligen RFC 4122/9562, värden 8–b). Det här verktyget identifierar båda automatiskt.